Inte den som varit, inte den som kommer snart.
Att var närvarande i detta nu är en konst. Just hemkommen från vårt läger för kvinnor med Temat; Tid - lika för alla. Många funderingar om tid och mitt för hållande till tid snurrar runt i mitt huvud.
Vad vill jag med min tid? Är min tid min? Vad vill Jesus med min tid här på jorden?
NuetDenna vecka, stilla veckan står tiden stilla då? Blir det mer tid för eftertanke och reflexion över vad som är viktigt ”på riktigt”?
Leva lyckligare
Att leva med ett fokus på nuet är att leva lyckligare. Att försöka välja bort en massa oro inför vad som kan hända om det värsta händer. Att känna efter vad är rätt just nu. Vad känns rätt i magkänslan? Att sedan våga följa det eller släppa. Mötet med dig
När vi möts vill jag möta dig ”på riktigt”. Lyssna på vad du vill säga. Vad du har för bekymmer och glädjeämnen i livet. Det är inte alltid så lätt när mitt huvud är fyllt med mina tankar och känslor.
När dessa möten fungerar bra då är det livet, livet som är här och nu. Med mötet med dig och mig, ”på riktigt”.
"Att leva med ett fokus på nuet är att leva lyckligare." Är det verkligen så? Eller är det bara när nuet redan är någorlunda harmoniskt som det fungerar? Ibland har jag en känsla av att allt detta nu-fokuserande är ännu en livsstilsetikett att klistra på livets resväska, redan så full med pekpinnar och krav. Det är kanske inte fokus vi saknar utan förnöjsamhet? Förnöjsamhet kräver ingenting, vare sig summering, planering eller fokus.
SvaraRaderaDet funderar Annika på