Nära, när våren närmar sig.

Bergsskärning som smycke.

Inte längre is.

Tänder med patina.

Kvällssol på skaft. 

Våren kommer nu

Fortfarande snö - snart droppar

Idag känns det som om våren ska komma och bryta denna långa vinter. Dagarna blir allt längre. Det är ljust när jag kommer hem från jobbet, även om jag inte slutar exakt i tid. 

Fast eller flytande

Fortfarande ligger det is över det mesta. Ett väder som ingen vet om i mannaminne här på ön. Morgonen är grå och mulen, nästan vindstilla. Men jag ser från mitt köksbord att termometern går åt rätt håll. -0,5 stigande till -0.3 för mina ögon. Att så mycket i våra liv styrs av om vatten är i flytande eller fast form. Så livsavgörande även för oss nutidsmänniskor. 

Tittade nästan fram

Dagen har fyllts av vattenpölar och dagsmeja den första på länge. Solen kämpade och kom nästan fram igenom de grå molnen på lunchpromenaden. 

Våren - vi vågar!

Vad händer i oss människor när våren kommer? Skaparkraft, glädje och längtan efter att på nytt ta itu med en massa saker som legat i träda. Livslust och livskraft är ord som jag vill sätta samman med det jag känner idag. 

Drömmen lever om sommaren

Hoppas att min passion för våren kan hålla i sig ända tills sommaren kommer. 

Nya löften

Har du också fått i din för många kalorier den senaste månaden?

Har något stoppat i dig en massa mat, dryck och godis utan att du riktigt förstått hur det gått till?

Har någon hindrat dig att röra på dig?

Har något har fått dig att sjunka allt djupare ner i soffan?

Då har du kanske också din garderob drabbats av ett elakartat virus som gjort alla dina kläder en till två nummer för små idag?

Då är det dags. 

Räkna antal dagar som oxveckorna innehåller fram till midsommar eller åtminstone från till årets allt för sena påsk. (Kan man inte spika fast den i kalendern) Nu ska jag sätta igång, bli duktig igen och röra på mig.  Inte och bara lite.

Inte äta choklad, i alla fall inte så någon ser.

Inte äta kakor, bara tugga knäckebröd. Bara ta lite margarin på och lätt ska det vara. 

Så ska jag vara i min bikini till semestern! Varför? Räcker det inte med att vara frisk och glad?

Röra på mig, men inte gå på gymmet. Det är för tråkigt. Naturgym, bara vägarna blir bara. Stavarna ska med så att även överkroppen får sitt. Men hur ofta ska jag hinna och prioritera? Hur ska jag göra för att det ska bli av? Om det regnar och blåser slipper jag gå ut då?

Simma många längder varje måndagsmorgon även om den är grå. Ligga där i bassängen, ingen märker om man svettas eller flåsar. Längd läggs till längd, måtte de byxor jag köpte i november snart gå på. 

Upprepning

Varför upprepar vi detta beteende år från år? Frosseri, i alla fall för mycket av mycket i matväg.

Att bestämma mig för att ändra på den enda person jag kan, är väl bra. Men varför ska jag så ofta tappa bort mig i mindre bra vanor? 

Jag är en sann optimist, jag är helt övertygad om att jag kommer att lyckas. Frågan är bara, med vad, innan sommaren kommer?

Vår - på riktigt

Vaddå vår?? Det är ju bara träden som slår ut sina löv! Nej, det är något mer. Men vad? Ljuset, värmen, känslan. Vad då känslan? Det känns inne i min kropp och knopp. Det pirrar det killar av något varmt något som känns levande. Något som är viktigt och på riktigt.

Idag har jag köpt bensin till gräsklipparen. Det är ju inte ett dugg poetiskt. Nej men att få ligga på den nyklippta gräsmattan och känna doften av nyklippt gräs är poetiskt, mänskligt och underbart. Det är en del av livet, på riktigt.

Vår på Ramshult

Solen skiner lätt beslöjad så att det värmer i mitt ansikte. Jag tar kameran med mig, teleobjektivet är på. Knappen som gör så att man tar macrobilder är påslagen. Nu ska jag föreviga våren. 

Zommar in knoppar som ivrigt vill ha värme så att de kan slå ut. Samtidigt som objektivet brummar kommer en humla surrande förbi. Fåglarna försöker överträffa varandra i skönsång. Hallonblad, musöron på björk, vitsippor, klargul vårlök fastnar på minneskortet. Mina röda byxor får bruna fläckar på knäna. Men det är det värt. 

På Stora tomtens sluttande backe kämpar det späda gröna gräset att komma igenom det sammanpressade vissna fjolårsgräset. Rådjuret tycker jag blir för närgånget och skuttar iväg. Diset gör att jag ser inte ut till Kärringön, men väl ner till vattnet och Holgers stuga. 

Vidare går min vandring ner till Djupvik. Tre ekor ligger upp och ner och väntar på land. "Lägg oss i sjön vi längtar," känns det som de viskar till mig. Måsarna skriker, klockan är hel och färjan går över till Lyr. 

På vägen upp för backen plockar jag med en bukett av vitsippor och vårlök. Till min stora glädje finnar jag just utslagna gullvivor. 

Det är vår på Ramshult!

Vandring med våren

Att gå ger mig tid att tänka. Det går liksom lättare när man går. En promenad ger mig många intryck. I dag när vårsolen skiner så varmt och skönt är det lättare att vara glad.

Kranarna är upplyftande och sätter färg och prägel på hamnen. När kranarna speglas i vattnet blir det då mer upplyftande eller?